Tar vi inte maten från djuren?
Det är en viktig fråga.
Ekollon är en betydelsefull resurs för många djur, bland annat ekorrar, nötskrikor, möss, hjortar och vildsvin. Om människor skulle samla alla ekollon på en plats skulle det naturligtvis påverka både djurlivet och möjligheten för nya ekar att etablera sig.
Därför handlar vårt initiativ BÖRJA PLOCKA inte om att samla så mycket som möjligt, utan om att plocka med måtta och lära känna de platser där man samlar. Vi uppmuntrar alltid till att lämna gott om ekollon kvar i landskapet.
Samtidigt är verkligheten mer komplex än att varje ekollon antingen blir djurföda eller en ny ek. Många ekollon blir aldrig använda av vare sig djur eller människor. De kan torka bort, angripas av insekter, ruttna eller hamna på platser där de inte kan gro. I städer hamnar stora mängder på gångvägar, gator och klippta gräsytor. I vissa hagmarker samlas ekollon till och med bort eftersom stora mängder kan vara skadliga för betande boskap.
En del av initiativet handlar därför också om att lära känna ekarnas livscykel och de ekosystem de ingår i. Hur ser skörden ut olika år? Vilka djur använder platsen? Hur många ekollon finns det? Hur ser återväxten ut?
Vi ser inte BÖRJA PLOCKA som en uppmaning att ta över naturens skörd, utan som ett sätt att återupptäcka hur människor kan ta del av en liten del av den på ett varsamt och ansvarsfullt sätt.
På sikt vill vi också bidra till framtida ekbestånd genom att grodda och plantera ekar där det är lämpligt. För oss handlar det inte bara om att ta vara på ekollon, utan också om att hjälpa fler ekar att växa upp för kommande generationer.
Precis som vid bär- och svampplockning handlar det ytterst om kunskap, omdöme och respekt för platsen. Målet är inte att tömma landskapet, utan att lära känna det bättre och bli en mer medveten del av det.
Får man plocka ekollon enligt allemansrätten?
Ja, men med viktiga begränsningar.
Du får inte plocka ekollon direkt från levande träd utan markägarens tillåtelse. Det framgår också av brottsbalken, där ollon uttryckligen räknas upp bland sådant man inte får ta från växande träd utan lov.
Däremot anger Naturvårdsverkets vägledning att man får plocka frön, nötter och kottar från marken, samtidigt som man inte får plocka nötter eller bok- och ekollon som sitter på träd utan markägarens tillåtelse.
För vårt initiativ BÖRJA PLOCKA innebär det att vi alltid utgår från nedfallna ekollon. Vi uppmuntrar inte någon att plocka från träd. Vi uppmuntrar också till varsam, småskalig insamling, respekt för platsen och att fråga markägaren eller kommunen om man är osäker, särskilt vid större insamlingar eller organiserade aktiviteter.
Kort sagt: plocka från marken, inte från trädet. Plocka med måtta. Fråga vid osäkerhet.
Är ekollon giftiga?
Råa ekollon innehåller tanniner (garvämnen), vilket gör dem beska och svårsmälta. I större mängder kan de orsaka magbesvär och är därför inte något man bör äta som de är.
Samtidigt är det viktigt att skilja mellan att smaka och att använda ekollon som livsmedel. Att smaka på ett rått ekollon är ofarligt för de allra flesta människor. Faktum är att smaken ofta används för att bedöma hur mycket tanniner ekollonet innehåller. Vissa ekollon är mycket beska, medan andra kan vara förvånansvärt milda.
För att användas som mat behöver ekollon förädlas genom att tanninerna lakas ur. Det är en kunskap som människor använt i tusentals år på många platser i världen.
BÖRJA PLOCKA handlar därför inte om att äta råa ekollon direkt från marken, utan om att lära sig hur de kan samlas in, lagras och förädlas på ett säkert sätt.
Varför äter vi inte ekollon idag?
Det finns inget enkelt svar på den frågan.
Under stora delar av människans historia har ekollon varit en viktig födokälla på många platser i världen. Men i takt med att jordbruket förändrades, handeln ökade och andra grödor blev mer tillgängliga minskade användningen av ekollon gradvis på många håll.
Ekollon kräver också kunskap och arbete. De behöver samlas in, torkas, lagras och förädlas innan de kan användas som mat. När spannmål, potatis, ris och andra grödor blev billigare och enklare att få tag på försvann mycket av den kunskapen.
Det betyder inte att ekollon slutade vara användbara. Snarare slutade vi använda dem.
I dag lever kunskapen fortfarande kvar på vissa platser i världen, samtidigt som intresset ökar på nytt i takt med att fler börjar intressera sig för lokal mat, biologisk mångfald, beredskap och hållbara livsmedelssystem.
Vårt initiativ BÖRJA PLOCKA handlar inte om att ersätta dagens matproduktion. Det handlar om att återupptäcka en resurs som länge har funnits omkring oss och utforska vilken roll den kan spela i framtiden.
